Design för komplexa system, del 3

Föreställ dig att du är en mästerkock på en framstående restaurang. Du har jobbat som kock så länge du kan minnas och vet verkligen hur man ska hantera ett kök.

Föreställ dig sedan att du har en medarbetare efter dig vars enda uppgift är att säkerställa att du gör precis det du är ute efter att göra. “Är du säker på att du ska ta den stora kniven?” får du höra stup i kvarten. När du säger att du vill skiva gurkan fint får du en allroundkniv istället för en mandolin, och när du vill blanchera några grönsaker är det ingen som fattar vad du menar.

Du hade antagligen blivit otroligt irriterad, för du är ju expert i köket. Det är där termen expertanvändargränssnitt kommer ifrån. Ett gränssnitt för experter. 

Som exemplet ovan visar finns det en uppenbar skillnad mellan expertanvändargränssnitt och enklare vardagsgränssnitt i att experten oftast vet vad han eller hon vill med sitt system. Att vara alltför guidande riskerar bara att man träffar fel och är i vägen. 

Ja, vi tittar på dig, Clippy.

Istället bör vi förstå att design för experter är fundamentalt annorlunda gentemot design för gemene man. När man designar för vardagen vill vi ofta skapa lösningar som är uppenbara direkt och enkelt leder användaren mot ett förutsatt mål. Några sådana antaganden kan man inte göra för expertanvändardesign. Istället bör vi tänka mer långsiktigt. Anta att användaren kommer att återkomma till programmet eller produkten över längre tid, och att det kommer ske en resa i lärande under tiden. Det är därför viktigt att det finns en logisk struktur på allting så att det är lättare att ta till sig och lära sig över tid. Namn, menyer och interaktionsmönster måste vara konsekventa.

När användaren sedan lärt sig grunderna får saker inte vara i vägen – men bör ändå ligga nära tillhands. Det är därför många expertanvändargränssnitt är centrerade till en arbetsyta där olika funktioner sedan läggs i submenyer runt omkring för att ta så lite plats som möjligt men ändå finnas enkelt tillgängliga. Genvägar, kortkommandon, speciallösningar är inga problem så länge det inte hindrar dem som ej kan hantera dem. Allt som gör experten mer effektiv gör den bara gladare.

Det blir helt enkelt en balans mellan struktur och enkelhet för nya användare, och effektivitet och flexibilitet för mer erfarna användare. Det är en konstant utmaning som ständigt bör ses över för att säkerställa bästa möjliga upplevelse. 

Det går såklart att skriva i en oändlighet om detta ämne. Om du tagit dig såhär långt i denna artikelserie så är chansen gissningsvis ganska stor att du tycker att detta område låter intressant. Varför inte boka in ett möte för att diskutera det ännu mer?