Kan vi enbart lita på siffror?

Varje dag tar vi hundratals beslut, de flesta gör vi automatiskt på mikronivå medan resterande kräver någon form av handling från oss. Allt från vad vi äter till lunch till vad för kopp kaffe vi brygger oss. Hur motiverar vi de beslut som faktiskt kräver omtanke och tid från oss och vad grundar vi dessa beslut på? I denna artikel kommer vi att utforska balansen mellan datadrivna insikter och domänkunskap (magkänsla) för att försöka skapa oss en rättvis bild av hur dessa aspekter kan påverka vår beslutsprocess framgent.

När siffrorna talar (datadrivna beslut)

I en digital era där information finns i överflöd har datadrivna beslut blivit en självklarhet i många sammanhang. Företag analyserar kundbeteenden för att optimera sin försäljning, läkare använder statistik för att ställa diagnoser och fotbollslag samlar in data för att förbättra sina strategier. Data ger oss mönster vi annars riskerar att missa, kan hjälpa oss undvika misstag och även ge oss en känsla av objektivitet.

Men att förlita sig enbart på siffror har sina risker. Data berättar vad som hänt, men inte alltid varför. Den kan vara missvisande, feltolkad eller sakna den mänskliga kontext som gör beslut pålitliga och pricksäkra. Dessutom är vi ofta beroende av att ha tillgång till rätt data – och det är inte alltid en självklarhet i dagens till synes oändliga datautbud.

Vi har sett exempel där siffror ger en missvisande bild av det faktiska användarbeteendet och vad det grundats i. Ett exempel på detta var i ett expertanvändargränssnitt där vi såg en relativt hög siffra av “deadclicks”. Alltså klick som inte leder användaren någonstans. Men vid en djupare analys av detta insåg vi att detta är ett beteende som förmodligen sitter djupare än hos vår produkt. Det vi såg var att användare ofta klickar på till synes irrelevanta platser i systemet där det varken finns text eller knappar. Anledningen var att användare ville klicka ur textfält så att markören inte längre var fokuserad på raden där man precis skrivit ett stycke text. I vårt fall var detta ett kommentarsfält där användaren lade en kommentar om ett visst ärende.

Vi konstaterade att vi inte behöver göra någon direkt insats för att motverka det relativt höga antalet “deadclicks” då detta är ett naturligt beteende som har formats av en bred skara produkter (utöver vår).

Erfarenheten talar (domänkunskap och magkänsla)

På andra sidan har vi den mänskliga intuitionen – magkänslan. En erfaren säljare känner när en kund är redo att köpa, en läkare kan ana en diagnos utan att ha alla testresultat, och en rutinerad ledare kan fatta avgörande beslut på sekunder. Denna typ av beslutsfattande bygger på år av erfarenhet och en förmåga att se mönster som kanske aldrig ens registreras i datainsamlingsverktyg.

Men även magkänslan har sina risker. Våra hjärnor är fulla av bias och snabba slutsatser som ibland leder oss fel. Vi kan överskatta vår egen erfarenhet, underskatta ny data och fatta beslut som känns rätt i stunden men visar sig vara fel i efterhand. Jag tror att vi alla har varit med om en situation där magkänslan lett oss i fel riktning, kanske var det en het argumentation om X eller Y eller som tidigare noterat, en bias som leder oss in på fel väg.

Vad ska vi ta med oss från detta då?

Det kanske bästa svaret vi kan ta med oss är att data och magkänsla inte måste stå i motsats till varandra – snarare komplettera varandra. Data kan hjälpa oss att se mönster, undvika bias och fatta mer informerade beslut, medan intuitionen kan ge oss en känsla för kontext och kreativitet där siffrorna inte räcker till.

Tänk dig en erfaren kock som skapar en ny rätt. Hen kan utgå från recept och analyser av vilka smaker som brukar fungera tillsammans, vilka ingredienser som är populära just nu och vilka råvaror som är i säsong. Men i själva matlagningen spelar också erfarenhet och intuition en avgörande roll. Hur smakar såsen? Behöver den lite mer syra? Hur känns köttets textur? Ingen mängd siffror kan ersätta kockens fingertoppskänsla när det kommer till att balansera smaker och justera detaljer där och då.

På samma sätt kan vi i våra egna beslut hitta en balans. När vi står inför ett viktigt val – oavsett om det gäller jobb, relationer eller affärer – kan vi fråga oss själva: Vad säger datan? Vad säger magkänslan? Och hur kan vi använda båda för att göra ett så bra beslut som möjligt?

Det handlar inte nödvändigtvis om att välja en sida, utan om att förstå styrkorna och svagheterna i båda perspektiven för att ge sig själv bästa möjliga förutsättningar. Detta är något som vi på NetConsult försöker främja i alla lägen, oavsett om det handlar om ett nytt projekt eller att arbeta med en befintlig produkt för vår kund.

Hur ser ni på detta ämne? Kanske har ni ett typiskt exempel där resultatet inte blivit som väntat på grund av ett för stort fokus på det ena?