Hur mäter vi vår framgång inom UX-design?
Vi har många gånger diskuterat värdet av UX-design i olika kontexter och perspektiv. Vi har undersökt allt från “Design för komplexa system” till “Värdet av arbeta med Customer Experience inom B2B” och "Hur UX-research leder till bättre beslut". Men en avgörande fråga återstår: hur vet vi egentligen om vårt arbete skapar verkligt värde för både organisationen och, ännu viktigare, för våra användare?
Som UX-designer, när vi arbetar nära användarna, är värdet av vårt arbete ofta uppenbart. Men utmaningen ligger i att övertyga och tydligt förmedla detta värde till andra roller och beslutsfattare. Här kommer mätbarheten in som en nyckelkomponent.
Mätbarhet
Utan mätbarhet saknar vi möjligheten att exakt kunna visa på effekten av våra insatser. Det är skillnaden mellan att säga “Vi tror att insats X ökade appens användarvänlighet” och att med säkerhet kunna påvisa att “Insats X ökade adoptionsgraden för vår app med 10 %.” Med tydlig mätdata kan vi inte bara förankra våra beslut utan också motivera fortsatta investeringar i UX-arbetet.
Vad som ska mätas beror på vilket mål som prioriteras. Om målet är att öka användarbasen i en specifik målgrupp, kan man exempelvis fokusera på följande:
Antal nya och återkommande användare
Demografiska data i relation till användarna
Avhopp och var de sker i användarens resa
Det här är bara ett urval – varje organisation behöver identifiera sina egna mätpunkter beroende på sina unika tjänster och mål. Det är också viktigt att regelbundet följa produktens “hälsa” och förstå hur förändringar i ett flöde kan påverka andra delar av användarupplevelsen. Mätbarhet är ett dynamiskt, ständigt pågående arbete där målen och metoderna behöver uppdateras kontinuerligt för att bäst stödja användarnas behov och produktens utveckling.
Att kombinera kvantitativ och kvalitativ data
När vi klargjort vad vi vill mäta och varför, är det också avgörande att välja rätt typ av data och metoder för analys. Kvantitativ data, som exempelvis samlas in via GA4, Hotjar eller Microsoft Clarity, ger oss insikt om mängden besökare, demografiska profiler och hur länge användare interagerar med vår produkt. Denna data är användbar för att upptäcka mönster och trender, men den svarar sällan på varför användare agerar som de gör.
Det är här den kvalitativa datan kommer in – från enkäter, intervjuer och observationer. Den hjälper oss att förstå användarens upplevelser, frustrationer och motivationer, och går på djupet med de beslut som styr deras beteende. Genom att integrera kvantitativa mönster med kvalitativ förståelse får vi en helhetsbild som ökar chansen att våra åtgärder verkligen förbättrar användarens upplevelse. På så sätt minimerar vi risken för åtgärder som istället skulle försämra för dem vi vill hjälpa.
Avslutande ord
Mätbarhet är inte bara ett verktyg för att visa upp resultat utan en kompass som vägleder oss mot bättre designbeslut och djupare användarinsikter. När vi tar oss tid att mäta, analysera och justera våra insatser blir vi bättre rustade att skapa lösningar som verkligen betyder något – både för användarna och för organisationen. Och i slutändan är det precis vad vi alla vill uppnå – en design som inte bara ser bra ut på ytan utan också gör verklig skillnad i människors liv.
